14 Lekarna

Det må vara oss förlåtligt om våra lekar ofta som mycket små, rörde sig i tidens tecken. Vi lekte ofta ”häst”, som vi sa. Ett snöre över nacken och under armarna på en kamrat var tömmar att köra hästen (kamraten) med. Ibland fick han också dra en kälke eller en mindre vagn efter sig. Kanske primitivt, men det var tillräckligt bra för oss. Att det blev hästar som var intressant berodde på att det då inte fanns några bilar och i varje fall var dessa mycket sällsynta. Men vi blev äldre och större. Allt ändrade sig. Vi fick också då större fodringar på våra lekar.