46 Utryckning

Nu när värnpliktstiden var över var det bara att börja jobba i Claessons affär i Hovmantorp igen. Men ett vet jag hade hänt med mig under bortavarotiden. Jag hade mognat och börjat se livet på ett allvarligare vis än tidigare. Frågan ställdes framför mig. Vad skulle det bli till slut? Här kunde jag inte gå alla tider. Jag måste göra något så även jag kunde gifta mig. Kanske det kunde dyka upp något som kunde passa mig bättre. Under tiden kanske jag kunde förkovra mig så gott det går. Så gick tankarna och det gör det säkerligen för alla ungdomar vid de åren. För mig var det inte så lätt på den tiden. Det saknades pengar. Det var inte då som nu att skolor i mångt och mycket var gratis. Staten hjälpte inte alls till i någon form. Det bästa man kunde göra var att läsa på egen hand. Studera allt. Det var alltid till någon nytta. Studera på korrespondens gick ju bra, men även detta kostade pengar. Man kunde ju vara hemma och läsa och det var ju värdefullt. Risken fanns ju då att ingenting blev gjort antingen det gällde läsning eller skrivgöromål, för det fanns ju så mycket annat som lockade för en ungdom. Många ungdomar hade inte vilja nog till detta. För mig gick det i alla fall bra. Jag är nog lite envis. Jag tog en bokföringskurs och lärde mig dubbel italiensk bokföring, som jag senare haft god nytta av.