Sommaren år 1933 på min semester från jobbet i Claessons affär i Hovmantorp, var jag fast besluten att på något vis träna bilkörning för att försöka köra upp för att få körkort. Jag hade länge kört utan körkort när det hade getts tillfälle. Kontrollen var på den tiden inte så stark om föraren vid ratten hade körkort eller inte. Mina föräldrars bil, en Maxvell, körde jag ofta utan körkort. Jag ansåg mig därför vara ganska säker på att klara uppkörningen för besiktningsmannen när detta skulle bli aktuellt.
På semestern 1933 hade jag avtalat med Karl Fransson från Västorp, som varje dag körde mjölken från Västorps by till Hovmantorp. Han kom varje morgon förbi hemmet i Tollstorp. Nya vägen mot Växjö var då ännu ej byggd. Jag skulle få följa med honom och köra hans bil och därmed få lite sammanhängande träning. Bilen var en alldeles ny och modern Willys. Den var mycket lättkörd.
Jag beställde tid för uppkörning. Besiktningsmannen var en ganska sur ingenjör som hette Y Bergström. Såväl förhör som körning gick bra och dagen var den 24 och 25 augusti 1933. Senare körde jag också upp för trafikkort och jag har därför behörighet att köra såväl bil i trafik som lastbil och motorcykel. Jag lånade ofta Jonsagårdsbilen, en Nach, som gick i trafik då jag skjutsade min fader i tjänsten. Därför körde jag upp med denna då jag tog trafikkortet. Körkort ej så vanligt bland ungdomar på den tiden och det var mycket bra att ha.