En mycket tråkig händelse utspelades i vår familj som har satt outplånliga spår efter sig. Året var 1917. Jag minns att vi nyss hade fått vår ladugård ombyggd och moderniserad med cementgolv och åtta tidsenliga hästspiltor och sex kobås. Allt var bra och vår familj tycktes gå en fin framtid till mötes. Det var den 17 oktober och höstlikt väder. Jag fanns på kvällen sedan mörkret lagt sig i ladugården tillsammans med min mormor Brita Stina. Hon var mina föräldrars hjälpreda där och hon satt just och mjölkade en kossa som hette Rosa. Denna kossa hade sin plats i båset närmast utgången på baksidan av ladugården. Jag befann mej där dels för att lysa min mormor vid mjölkningen med fotogenlykta, men även för att lysa mina bröder Arvid och Birger som samtidigt höll på att nödtorftigt sadla upp hästen Modig. Arvid skulle i Birgers ställe, som inte var så glad att vistas ute i mörker, rida upp till Västorp och hämta lite smör. Det var ju krigstid och ont om den varan. Båda ladugårdsdörrarna på framsidan stod öppna för Modig hade just letts ut. Hästen Modig hade sin plats i spilta nr 2 av de norra spiltorna. Arvid hade just satt sig upp på hästen.

Uppgifter

Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin

Träffar: 1037

Läs vidare: 23 Naemi i sin olycka

Den gamla ladugården var ej så lång som den nuvarande. Stenmuren från norr gick förbi nuvarande äldre hundgården, snickarboden och ladugården mot Målen. Man ser ännu rester av den innan Målagränsen. Dessutom fanns det en cirka två meter bred gång mellan ladugårdsgaveln och stenmuren. Vid nuvarande nordöstra ladugårdsknuten fanns det en infart genom en grind utefter ladugårdsväggen. Mellan denna vägg och nuvarande avträdet fanns gårdens gödselhög. Bredden på ladugården var samma som idag.

Uppgifter

Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin

Träffar: 1094

Läs vidare: 25 Gårdsbyggnaderna

Beträffande den s.k. Selboden kom också denna till annan användning. När boningshuset helrenoverades år 1951, kunde familjen inte bo kvar i huset. Eftersom detta arbete var beräknat av byggmästaren Holger Nilsson i Lessebo att vara färdigt senast på hösten 1951, kunde vi under tiden bo lite primitivt över sommaren. Selboden gjordes i ordning med nytt golv och ny väggbeklädnad och väggarna målades. Nya bra fönster och helt nytt tak monterades. Jag skulle under ombyggnadstiden ha denna bod som kontor. Till nattbostad och matsal kördes två stycken manskapsvagnar eller s.k. husvagnar hit och pallades upp med Selbo i centrum. Allt gick bra. Vi placerade en del av våra möbler på logen och en del i nuvarande snickareboden och en del i husvagnarna och kontoret. Vi fick sedan tillse att allt gick bra så att ingenting blev förstört av råttor eller fukt. Felet blev bara det att det ombyggda huset ej blev färdigt som utlovat. Först omkring den 1 maj påföljande år kunde vi flytta in. Vi fick dels fara mycket illa med tre små barn i kylan och våra möbler blev heller inte bättre av att stå ute i ladan över vintern. För de möbler som var inhysta i snickareboden kunde vi ju elda och givetvis placerades också de mest ömtåliga möblerna där.

När jag år 1971 köpte min tjänstebostad, fick jag inte enligt bestämmelserna för sådant förvärv inkludera Åsen dvs. området trekanten mellan vägarna. Därför blev jag tvungen att flytta in detta hus på tomten. Firma Ruben Westlund kom med sin stora kranvagn och flyttningen gick som en dans efter mina egna förberedelser. Där står det nu, helt renoverat till en fin gäststuga vid behov och det har fått namnet Åsenhill.

Uppgifter

Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin

Träffar: 968