Jag har talat mycket om hästar men det fanns också andra djur som krävde sin skötsel. Vi brukade ha 5 – 6 kor, som varje morgon under sommartiden skulle köras i vall, dvs. köras till sin beteshage. Vi hade en hemmahage nedanför åkrarna och bortom kärret nedanför Dalbackarna. Där fick vissa kor s.k. mjölkeskor gå på bete och det var ju inte så långt och svårt att få dem dit. Men vi hade en annan beteshage också.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 955
Det har alltid funnits många jakthundar beroende på pappas skogsmannatjänst, där det krävdes jakthundar. På min pappas tid som chef på distriktet fanns det ofantligt gott om hare i markerna. Däremot fanns det mycket sparsamt med rådjur och räv. Någon enstaka älg kunde finnas på 10-talet efter vad man har hört senare. Älgstammen växte dock snabbt till genom förståndig avskjutning, särskilt då på bolagsmarkerna. Här sköts sällan hondjur och kalv var helt förbjuden. Mot slutet av 1920-talet fanns det så mycket älg att det kunde löna sig med drevjakt någon gång för att på 30-talet konstatera en kraftig älgstam. Jakttiden kunde ökas från att ha varit endast två dagar till en vecka. Senare tillkom möjligheter med särskild licens för älgskytte och som idag lång jakttid. Däremot fanns det förr i alla hagar mycket skogsfågel av olika slag. Ingen ung människa kan idag tänka sig vilken uppsjö av fågel det fanns då.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 916
Jag återvänder till min uppväxttid. Skoltiden fem år i småskola och folkskola började år 1919 och slutade år 1925. Därefter gick jag sex veckors fortsättningskurs vintrarna 1926 och 27. Min tid som elev i de skolorna skall jag inte klaga på. Jag hade från början år 1919 mycket lätt för att lära och kunde säkert kommit långt om så hade varit möjligt. Mina föräldrars ekonomi satte helt stopp då för vidareutbildning. Jag visste ju om detta förhållande och ansåg därför inte det vara lönt med några större ansträngningar, dumt nog. Föräldrarna hade viljan, men ekonomin tillät inte någon vidare utbildning t.ex. på läroverk. Det skall villigt erkännas att jag aldrigläste läxorna i små- och folkskola, så att jag visste vad de handlade om. Nä, det gick så fort och helt utan tanke på vad jag läste. Jag var mycket rädd för att ljuga. Skulle läraren eller lärarinnan fråga mej dagen efter, när jag ej kunde min läxa, om jag hade läst läxan, som ju var vanligt på den tiden, så slapp jag att ljuga om jag sa att så var fallet. Man hade ju alltid bråttom ut till lekar och då i synnerhet fotbollsspel. Det gick ju bra i skolan ändå. Mina föräldrar var goda vänner med lärarna. Det kanske hjälpte upp betyget lite. Det jag lärde mig i skolan det var när läraren eller lärarinnan dagen innan gick igenom den läxa som skulle ges på kvällen vid hemfärd.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 922
En tid jag aldrig glömmer av min ungdom eller kanske barndomstid, för jag var inte stort mera än barn ännu och det var under vinterlovet från skolan mellan 1 dec 1923 och 1 feb 1924. Det hade i mannaminne ej upplevts en så svår vinter. Det var mycket kallt nästan varje dag under minus 25 grader och mycket snö omkring 60 cm. På sina ställen fanns drivsnö och över metern djup. Pappa hade köpt in en stor ardennerhäst Thor. Denna häst fordrade mycket mat. Thor kunde också uträtta ett gott arbete om han utnyttjades rätt.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 1019
Läs vidare: 34 Min första skogskörning. Svårt med hård vinter.
- 36 Orolig dragare
- 37 Broder Birger under rasande lass
- 38 Jag konfirmeras
- 39 Nu vuxen för jobb
- 40 En midsommarafton 1927
- 41 En arbetsdag med svårigheter utöver det vanliga
- 42 En möjlighet till bättre arbete
- 42 Mitt sista timmerlass
- 43 Ett nytt liv som affärsbiträde
- 44 Jag mönstrar för militärtjänst
- 45 Militärtjänst
- 46 Utryckning