I denna hydda kan berättas en händelse, som under vår ungdomstid kunde slutat mycket illa. Det var så att vi Tollstorpspojkar, som mest var tillsammans, fanns på plats vid hyddan. Dessa kamrater och bröder kanske jag först skall nämna. De var: Min bror Arvid, som alltid var basen i gänget. Han var som regel äldst. Någon gång kunde Erik Rylander nere i backen vara med och han var äldre, men långt ifrån någon bas i gänget. Det var min bror Birger, Tage Häggsgård, Nils Häggsgård, Karl Eliasson, Mauritz Eliasson och jag själv, som i detta gäng var yngst och följaktligen springpojken vid vissa tillfällen då bröderna behövde något. Vissa gånger kunde det s.k. gänget utökas med bröderna Svensson i Skogslyckan och ovan nämnde Erik Rylander mittemot Skogslyckan d.v.s. från Dalbo eller också andra kamrater från byn. Men i denna händelse var bara de först nämnda t.o.m. jag själv med. Av någon orsak blev mina bröder Arvid och Birger osams där nere vid vår hydda. Alla var då tillfälligt inne i hyddan, men blev utkörda av Arvid, så att endast han och Mauritz blev kvar där inne. Det var full eld i spisen och för att hämnas började vi stoppa torv och mossa i rökröret med omgående verkan. Först hade vi barrikaderat utgångsdörren så att vi var säkra på att de här inte skulle ta sig ut. Dörren haspades också utifrån. Till saken hör att vår koja denna gång var ovanligt stabilt byggd. Ej av granris som annars var vanligt utan mest av bräder, jord och sten och på så vis mycket tät. Meningen var att Arvid och Masse skulle bli innerökta, ja i varje fall få ropa på hjälp och tigga och be om att få bli utsläppta. Deras enda möjlighet att få lite luft till att börja med var uppe vid takhofsen på kojan, där den var lite otät, men när någon av oss märkte deras andningshål blev det omedelbart igentäppt med jord och torv. Detta höll på att sluta illa. Då vi till slut endast hörde halvkvävda stönanden inifrån kojan öppnade vi och drog ut båda två och som då var rätt illa däran. De hämtade sig dock i friska luften, men vi gjorde inte om detta i brådrasket. Ungar och oförstånd hör ihop så sant, så sant och dumt. Trolig ålder: Arvid, 13 år, Maurits, 7 år och Elis 5 år.
Jag vill inte berätta om alla Tollstorpspojkarnas rackarstreck som gjorts, då dessa i vissa fall knappast tål offentlighet och det skulle bli alldeles för mycket att skriva om. Eftersom jag också oftast var yngst i gänget och utan talan, kunde jag inte motsätta mig dumheterna även om jag ansåg detta ibland. Min uppgift var att vara springpojke åt mina äldre bröder och på så vis utföra deras mest obekväma uppdragen. Jag fick också lära mig att hålla tyst, annars kom det surt efter och jag uteslöts och det ville man ju absolut inte. Så här många år efteråt känner åtminstone jag mycket stor tacksamhet till först och främst mina föräldrar, grannarna och bönderna i byn, för den stora fördragsamhet som de hade med oss barn. För vi var inte snälla, nej många gånger direkt elaka i stället.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 987
I förbifarten kanske vissa dumheter kan nämnas, som t.ex. den gången vi en vintermorgon stoppade 7-tåget från Växjö. Det var fin skridskois på kärret nedanför järnvägen i Tollstorp. Naturligtvis skulle det då åkas skridsko och framför allt spelas bandy. Det var inte alltid var så lätt att få fram bra skridskois på kärret. Kvällen innan denna händelse var därför alla Tollstorpspojkarna samlade nere på kärret. Eftersom isen var fin utnyttjade vi dagen så länge som möjligt. Klockan blev bortåt nio på kvällen innan vi hade en tanke på att gå hem.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 945
Lokförare och konduktörer på Carlskrona - Wäxjö Järnvägs AB som var det officiella namnet, innan SJ övertog denna järnvägssträcka och vi Tollstorpspojkar var inte direkta vänner. Orsaken till detta var en händelse som här följer. Alldeles intill järnvägsspåret, men på motsatta sidan från banvaktsstugan räknat, hade banvakten sitt ralleskjul, där han brukade parkera sin ”järnvägsralla” då den inte brukades. Skjulet var cirka 3 meter brett och kanske inte mera än cirka 1,25 meter högt på högsta takhöjden. Vi pojkar brukade ofta sitta i denna lilla kur de gånger vi pressade pengar på rälsen under tåget av femöringar och tvåöringar som då var stora kopparslantar. Vi kunde sitta här och se alldeles intill oss hur hjulen passerade över våra slantar och då även se vart de tog vägen när de ramlade av skenan. Strax innan banvaktsstugan från Hovmantorp räknat är det raksträcka förbi vaktstugan i Tollstorp. En dag hade vi bestämt oss för att pressa pengar. Dessa var utlagda på rälsen vid ralleskjulet och vi intog då våra platser i skjulet kanske lite väl sent. Tåget var redan synligt och lokföraren kunde givetvis se att vi sprang över spåret och in i skjulet. Han fick då också en för oss ”ej trevlig idé”. Han tyckte att det skulle vara passande att ge oss en minnesbeta för vårt tilltag. Eftersom varje ånglok har en lågt sittande kran där överskottsånga kan släppas ut åt sidan med stor intensitet, ansåg han att mittför ralle-skjulet och in under taket där vi satt var en lämplig plats att lätta trycket på loket med en het dusch. Det gjorde han ”inte för inte”, som det heter. Banvaktens söner kunde i banvaktens dagliga journal undersöka vad lokföraren hette och också se nästa gång han skulle passera Tollstorp. Från den dagen kunde ingen lokförare passera riskfritt. Det fanns pilar och småsten att ta till hjälp för att hämnas.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 870
Även ”bromsarna” på tågen kunde råka illa ut ibland. D.v.s. de karlar som var satta att följa med som bromsare på den tidens godsvagnar. Konduktörerna på godstågen, som då alltid hade personvagnar för passagerare som sista vagnar i tågsätten, fick alltid vara på sin vakt då tåget passerade Tollstorp och kom från Växjöhållet. De hade starkt motlut till vägövergången i Tollstorp och hastigheten sjönk kraftigt. Tollstorpspojkarna var ofta om kvällarna inte sena att ”tjuvåka” ner till Hovmantorp. Möjligheten fanns också för passagerare på tåget från Tollstorp, Västorp eller Fägerstad att redan här hoppa av i farten.
- Uppgifter
- Skriven av Ulf Arfvidsson - Admin
- Träffar: 893
- 22 Såpa på spåret
- 23 Naemi i sin olycka
- 25 Gårdsbyggnaderna
- 26 Min och familjens bostad när huset byggs om
- 27 En del körare på gården m.fl.
- 28 Hästar till betet i hästhagen
- 29 Min första galopp på en häst
- 30 Den sista hästen på gården
- 31 Andra djur på gården och kossor körs i vall
- 32 Jakthundar och drevjakt
- 33 Skoltiden
- 34 Min första skogskörning. Svårt med hård vinter.